Vi testar skidåkning för puls-junkies
Det verkar som spill av tid och krafter att ta sig uppför berget på skidor när det åker en lift precis över huvudet på en. Men vi hade bestämt oss för att testa randonee-skidåkning på en halvdagskurs
Marathon, triathlon, cykling, ultralopp, vasalopp etc. De individuella sportgrenarna där hög puls och uthållighet sätts på prov är populära. Vinterns svar på denna slags träning är utan tvekan randonee-skidåkning. Det har Skidresor.coms utsända tänkt sig att testa i den österrikiska skidstaden Serfaus. Naturligtvis under kunnig vägledning.Precis klockan 9:00 öppnar vi dörren till skidskolan. Med ett stort pepsodent-leende hälsar Wilhelm oss välkomna. Han frågar som något av det första om vi är redo att dra iväg på en Randonee-tur. Det är vi inte helt. Först ska det skaffas skidutrustning och lavinutrustning till den av deltagarna som inte själv har tagit med det.
Uthyrning
Grabbar, vad kan ni?
Innan det bär av med liften kommer frågan: Hur mycket erfarenhet har ni? Det är rätt lätt att besvara: Vi har aldrig tidigare gått uppför med skinn och randoneeskidor. Vad beträffar offpist-skidåkning, ja där försöker vi nog överdriva vår förmåga lite grann.
Vi hade på förhand pratat om att vi inte skulle underdriva våra förmågor. Skidlärare brukar ju tänka att danskar säkert inte kan åka skidor. Och när vi nu gärna vill ha lite utmaningar på vägen nedför, håller vi oss inte tillbaka med lovprisningar om hur duktiga vi är på att åka i djup snö.
Det är bergsguidens svåraste uppgift att läsa av gästernas all-round-nivån. En del kan vara i kanonbra kondition, så att uppstigningen går blixtsnabbt. Andra kan å andra sidan ha dålig kondition, men ha en bra teknik i offpisten.
En dålig kombination av deltagare är det ingen som önskar, för då blir det inte den drömutflykt man hoppats på.
Lavinfara och snötyper
Nå väl, efter att ha avläst förväntningarna kollar Wilhelm den lokala väderprognosen, häribland även risken för laviner. Lavinfaran är som tur är på lägsta delen av skalan, nivå 1. Även i 2 500 meter, dit vi ska är det ”bara” på nivå 2. Wilhelm sticker in huvudet på skidskolan och berättar för kollegorna vart han går. Det är en fast och viktig rutin om man ska ha förhoppningar om att hittas om vädret plötsligt slår om och blir dåligt.
Det här väntar oss
Iväg med liften!
Det låter kanske konstigt, men istället för att sätta på sig skinn och gå uppåt med det samma, tar vi liftarna så långt som möjligt in i området – för att hitta den bästa och mest orörda snön.
Fyra liftresor senare står vi på toppen av Masnerkopf i 2 828 meters höjd. Alla tittar nu på Wilhelm. Han är en erfaren herre i 40+-åldern men han har undervisat sedan han var 14 år. Förutom att vara bergsguide är han även klättringsguide under sommarhalvåret.
Wilhelm (han sitter vid stugan och tittar upp mot solen)
Ut i ödemarken
På Wilhelms klartecken sätter vi i gång. Vi åker 5-600 meter ned, varefter vi guidas ut i off-pisten och nu ska vi i gång med uppstigningen.
Det är dags att få skinn under skidorna. Skinnen sätts snabbt på och bindningarna lossas så att de nu är ”frigjorda” från den bakersta bindningen.
Det är en lite speciell känsla att gå brant uppför med parallella skidor. Man är rädd för att skidorna glider baklänges. Men med lugna kliv framåt fungerar skinnen som mothakar på snön och det är lätt att ta sig uppåt.
Vi vägen upp pratar vi om huruvida vi ska slå till en hälskiva. Den får pjäxan att stanna en bit över skidan, vilket är mer behagligt om det är väldigt brant uppför. Nackdelen är att man inte kan ta så stora kliv. Därför får man på turen avgöra vad som passar bäst under omständigheterna.
Skinn monteras
De karaktäristiska sick-sack-spåren uppför skissas upp i snön under oss. Framförallt på de branta kurvorna är det inte helt enkelt när det ska göras en “Spitzkehr-sväng”. Här balanserar man på ett ben, medan den ena skidan vrids runt. Wilhelm får svängen att likna en barnlek men efter ett tag börjar vi kunna det vi också, om än i lugnare tempo. “Klarar ni denna sväng kommer randonee bli en barnlek för er”, säger han muntert. Men han har också tränat i 30 år!
Vi når snabbt toppen där det är dags att demontera skinnen och klicka tillbaka bindningarna i slalomläge med fastlåst häl. Bergssidan vänder i nordlig riktning, så trots en och en halv vecka utan snöfall och temperaturer över nollan på många ställen i området, är det fortfarande färsk pudersnö till oss.
Vi kastar oss ut i det och gör våra första spår. Häftigt.
Så är vi på toppen, de tittar runt från berget
Bild nedåt
När vi har åkt en bra bit ned och åkt omkull i snön ett par gånger är det dags för en paus. Vi slår oss ned på en bänk framför boskapsdrivarnas sommarstuga och njuter av matsäcken. Solen värmer och Wilhelm berättar en massa bra historier om området och dess möjligheter för att gå randonee.
”Vi kunde ha gått på smuggelrutten”, berättar han bland annat. Smuggelrutten är en dagstur där man från Masnerkopf beger sig vidare mot Samnaun i Schweiz. Förr i tiden användes denna rutt för att smuggla varor mellan Schweiz och Österrike. Turen är en klassiker. I Samnaun tar man en taxi hem, så att man är tillbaka i Serfaus sen eftermiddag.
Vi hinner med lite mer – eller vad tror ni grabbar?
Vi slukar de sista chokladbitarna och sköljer efter med vatten ... för JA, vi kan ju faktiskt hinna med ett åk till. Snabbt är vi på toppen igen och får dagens bästa åk på orörda norrvända bergssidor. En perfekt grabb-dag är vid sitt slut. Leendena är på läpparna redan från början men de blir bara bredare ju längre fram på dagen vi kommer. Hemma i lägenheten väntar barn och hustrur på oss.
Fakta
Detta behöver du:
Turskidor med skinn till uppstigningen. Turskidor är lättare och bredare än traditionella carvingskidor. Det gör dem mer lämpade att gå uppför och åka nedför i djup snö. Bindningarna är markant annorlunda än traditionella slalombindningar. Dels är de lättare, dels kan man ”frigöra” hälen och gå uppåt som med längdskidor eller telemarkskidor.
Pjäxor. Pjäxorna till skitouring/randonee är lättare och mer flexibla än vanliga slalompjäxor. Man kan använda sina vanliga pjäxor, men de kommer oftast göra turen mycket hårdare för fötterna.
Utrustning i ryggsäcken: Skyffel, sond och lavinsändare, extra tröja, solglasögon, tunna vantar, mössa att använda under uppstigningen. Kamera och god kondition rekommenderas.
Du kan hyra all utrustning till en randonee-tur i sportbutiker på skidorten. Priserna ligger lite högre än vad du ska ge vid vanlig skidhyrning.
Pris för turen:
Det kostar 130 euro för en halv dag, prisen inkluderar upp till tre personer. Är man fler än tre personer, kostar varje efterföljande person 25 euro. Det kan alltså löna sig att vara ännu fler.
I prisen ingår lån av lavinpaket med sond, skyffel och sändare.
Paketet kan beställas hos skidskolan i Serfaus. Här är ca 10 av skidskolans 700 skidlärare utbildade som bergsguider, som kan ta dig med på tur.
