Ett alternativt förslag på en skidresa med själ - Garmisch-Partenkirchen

Kommer du inte ihåg vem Eddie The Eagle är så se trailern till filmen om denna fantastiska engelska ”ski-jumper” som blev en del av vintersportshistorien.

Garmisch-Partenkirchen ligger i Tyskland, men innan du trycker på det röda krysset i höger hörn av din webbläsare medan du tänker att du ”ju inte vill åka på skidsemester till Tyskland”, så låt oss få fakta på bordet: Garmisch-Partenkirchen ligger 720 meter över havets yta och toppen av det högsta av de två skidområdena (Skigebiet Zugspitze) erbjuder skidåkning i upp till 2830 meters höjd. Zugspitze är Tysklands högsta berg och erbjuder också den enda glaciärskidåkningen i landet. Skidsäsongen här varar som regel från november till maj.

När vi har klarat av detta: Google Maps säger att turen från den dansk-tyska gränsen till Garmisch-Partenkirchen kan klaras på 8 timmar och 58 minuter, men det går rykten om att om man har tur med trafiken, som vi hade på vår bilresa ner, kan resan göras snabbare än detta. Denna bedrift förutsätter också att chefen inte gärna stannar på vägen. Anyways: det går snabbt att komma hit när man väl är på den tyska sidan. Det går dessutom tåg direkt från München.

Som namnet antyder så är Garmisch-Partenkirchen ursprungligen två (mycket gamla) tätorter som med tiden smält ihop till en stad. Åldern och den förnuftiga storleken ger staden en helt särskild atmosfär, som skribenten inte kan minnas ha upplevt på någon annan skidort. Detta beror förmodligen på att Garmisch-Partenkirchen inte är 100 % centrerat kring vintersport. Faktiskt kommer majoriteten av stadens gäster lika ofta för att få uppleva stadens charmiga centrum och historia som skidort, mountainbike eller för att uppleva den fantastiska naturen, som de kommer för att åka skidor.

När allt det är sagt så bjuder orten på väldigt bra skidåkning. Som nämnt hör det två skidområden till staden - Garmisch Classic och Zugspitze. De två skidområdena kompletterar varandra väldigt bra och med det menar jag att de nästan inte har något gemensamt. 

Garmish-Classic är ett på flera sätt lite gammeldags skidområde, som går från 720 meter och upp till 2050 meter över havets yta. Det första, man stöter på i Garmisch-Classic, är de halvgamla liftarna och ibland lite konstiga infrastruktur i området, men så snart man klickar pjäxorna i bindningarna, är det inte det man tänker på. Området bjuder på helt enastående naturupplevelser, med väldigt otroliga utsikter upp mot de höga spirorna som bergen utgör på den andra sidan rakt ute på det pannkaksplatta Tyskland på den andra sidan och inte minst den utsikt som finns från utsiktsplattformen, under vilken det är mycket långt ned. 

Till skidåkarna bjuder området även på bra skidåkning med ett stort barn- och nybörjarland till nybörjarna och Kandahar-pisten, som använts till flera världsmästerskap och som på sin brantaste punkt har en lutning på 92 galna procent – tillräckligt för att få även de mest erfarna skidåkares ben till att skaka lite grann. Pisterna i området ligger nästan allihop mellan träden och stora breda boulevarder hittar du inga här.

Tips: Garmisch-Classic är något som ska testas om du är i staden, men när solen skiner så kila upp på Zugspitze.

Det andra skidområdet, Zugspitze, är något helt annat. Området ligger en liten bit utanför staden men det är tack och lov enkelt att ta tåget eller bilen dit ut och när du sedan kommer dit är det lätt att ta tåget eller liften till toppen.

Zugspitze som skidområde har allt det som Garmisch-Classic saknar. Området är ett klassiskt glaciärskidområde i stil med bl.a. Hintertux och glaciärerna i Sölden, vilket betyder breda boulevarder, moderna liftar med hög kapacitet och generellt bara fantastisk skidåkning, när solen skiner. Naturligtvis betyder det höga och blottade läget också att Zugspitze kanske inte är the place to be om vädret börjar bli dåligt. Vi hade tur med vädret och Zugspitze är med sina 2962 meter Tysklands högsta berg och vid första ögonkastet verkar det lite knasigt att det skulle gå en lift uppför den nästan lodrätta, 2000 meter höga klippväggen. Men tyskarna är rätt bra på att bygga saker, så år 1930 byggde de ett tåg som inte bara åker upp för berget, men slingrar sig hela vägen upp genom Zugspitzes mörka inre. Tågturen är 18 kilometer lång, den maximala lutningen är 35 % och turen tar cirka 45 minuter, men om du har tid (det är nämligen gratis, när du har ett liftkort) så tag tåget och vi garanterar att du kommer uppleva utsikter som du aldrig kommer att glömma - annars kan du bara ta den nästan färdigbyggda mega-gondolbanan som är något snabbare. Från toppen av Zugspitze kan du se bergstoppar från fyra länder, Tyskland, Österrike, Schweiz och Italien, så även här du njuta av en fantastisk utsikt.

Turen till Zugspitze överraskade oss alla, vi rekommenderar verkligen att du tar tåget upp. 

… vilket också ett perfekt antal dagar att tillbringa på orten. För var för sig är ingen av de två skidområdena särskilt allsidiga, men tillsammans kan de erbjuda nästan alla vintersportsentusiaster en grym upplevelse på skidor eller snowboard.

Om sanningen ska fram, ska man åka till Garmisch-Partenkirchen, så ska man åka hit för att få hela upplevelsen. Det betyder att du ska testa båda skidområdena, du skal njuta den livliga och charmiga staden med alla dess restauranger, butiker och barer på kvällen, du ska dyka ned i stadens historia, och så ska du ännu en gång göra det för att njuta av de fantastiska utsikterna. Garmisch-Partenkirchen är nämligen ett helt annat bud på en skidsemester och går du in till resan med ett öppet sinne så kan du få en helt fantastisk tur till en plats som du antagligen kommer berätta om för dina vänner, just för att det är så annorlunda.

Området ligger relativt nära den dansk-tyska gränsen, men som sagt så går det också tåg direkt från München och rakt in till stadens centrum. Därför är det också en möjlighet att kombinera en tur till Garmisch-Partenkirchen med en tur till den bayerska metropolen.