Stor guide till olika typer av skidor

Skidmarknaden är stor som aldrig förr och för en del är det också oöverskådligt. Utvecklingen av skidteknologin kan göra skidåkningen lättare och hjälpa till att göra den enskilde skidåkaren bättre. Men det kräver att du som skidköpare har gjort dig några tankar om skidor innan du går på jakt i den lokala sportbutiken eller på nätet. För om du ska ha ut det optimala av dina nya skidor, då ska du ha en skida som passar till både din nivå men även till din skidstil…

Något av det första du ska, när du ska ut och välja en ny skida, är att ta reda på vilken slags skidåkning du gillar. Tycker du om race på de nypreparerade pisterna, hänger du i snöparken eller söker du dig bort från liftarna i försöket på att hitta orörd snö i offpisten? Tänk efter och försök vara realistisk om de kommande vintrarnas skidåkning – kommer du verkligen bege dig ut på offpist-äventyr på familjesemestern till Trysil? Eller blir det serier av 360-snurrar i parken på kärleksresan?

I alpina sammanhang indelar man skidorna i olika övergripande kategorier, som var och en har deras styrkor på särskilda ställen på berget/fjället: pist, all mountain, freeride/park och backcountry. De fyra typerna har alla sina egna bestämda karaktärsdrag som vi här vill ge vårt bud på. Vi har därför allierat oss med de som vet vad de pratar om, nämligen skidexperterna från de danska importörerna av K2 och Nordica/Blizzard.

Pistskidor: Den nog vanligaste skidtypen bland svenskarna – carvingskidan – med en bredd under sulan på max. 80 millimeter på det smalaste stället av skidan. Pistskidan är till dem som njuter de nypreparerade pisterna och farten i kinderna (inte i håret, för du har ju hjälm på dig, eller hur?). Men inom pistskidor är det fortfarande många olika modeller att välja bland. Skidans midjelinje (förhållandet mellan bredden på framdelen av skidan, mitten och bakdelen av skidan) och styvheten i skidorna är avgörande för hur den enskilde modellen är att åka på. Ju större ”midja” ju kortare svängradie, men styvheten betyder något för hur stabila skidorna är vid hög fart och hur mycket energi (teknik) skidåkaren ska använda för att svänga. Så när en nybörjare har mest glädje av en lite mjukare skida så har en mer rutinerad skidåkare mer glädje av en styvare skida. Pistskidan är för den som ägnar nästan all sin skidtid på pisten.

All mountain: En kanske lite bortglömd skidtyp, men bestämt inte ett dumt val. Som namnet antyder så kan man med en all mountain-skida klara sig på hela berget, både på de hårda pisterna på morgonen, i den uppkörda snön på eftermiddagen och i offpisten. Jämfört med den traditionella pistskidan är all mountain-skidan lite bredare på mitten (oftast mellan 80-110 millimeter) och svänger inte lika snabbt från kant till kant. Tycker man som skidåkare om skidåkning på hela berget, men är samtidigt begränsad av att bara ha ett par skidor med sig, då är detta ett förslag på en bra skida. All Mountain-skidan är till den som använder hela berget och vill lite av varje med endast en slags skidtyp.

Freeride/park: Skidor beräknade till trick och att åka i snow-parken. Det är sällan skillnad på framdelen och bakdelen av skidan, därav namnet twin-tip och bindningarna på skidorna är oftast centrerade så att du har jämnvikt mellan framdelen och bakdelen av skidan. Parkskidorna är mjukare än de traditionella pistskidorna och därför svårare att pressa på pisten. Men det är inte omöjligt, det kräver dock bara större och mjukare svängar. Men akta dig för att åka för fort på pisten, för parkskidorna har en tendens att bli ostabila vid hög fart. Parkskidan är för skidåkaren som älskar att hänga i parken eller som tar de långa mjuka svängarna på pisten.

Backcountry: Skidor som är gjorda för att vara utanför pisterna. Den bredaste skidan man hittar i skidbutikerna, oftast +100 millimeter. Skidorna är ofta mjukare än all mountain-skidorna eftersom skidåkning i offpisten är mer flytande och kräver att skidåkaren står mer ovanpå skidorna och inte kantar så mycket. Om du går och drömmer om en offpist-skida, så bli inte överraskad om den säljs utan bindning. För när pistskidorna oftast har en integrerad bindning, så säljs backcountry-skidorna mest som platta skidor där man själv kan montera en bindning – som skruvas direkt i skidan och utan koppling mellan fram- och bakbindning. Ganska enkelt för att undvika styvheten på mitten av skidan. Backcountry-skidor är till för de stora puderdagarna när pisterna egentligen bara används som transportsträckor.

Hur lång är du och vad väger du? Voila – här har du dina nya skidor. Så var det tidigare. Men i dag har de olika skidtyperna gjort valet mer komplicerat, och så kanske ändå inte … för enligt flera experter så behöver det inte vara så svårt.

Utgångspunkten har de senaste årtiondena varit kring näsan och var du en bra skidåkare så hade du en lite längre skida, medan nybörjaren hade en lite kortare skida. Denna tendens bröts dock när carvingskidorna kom på marknaden och det plötsligt inte var ovanligt att se en tekniskt duktig skidåkare på skidor som var 15-20 cm kortare än honom själv. Tendensen har dock vänt igen under de senaste åren, vilket kanske beror på att en kortare skida samtidigt är lika med en mer ostabil skida vid högre fart. Samtidigt pekar flera experter, som vi har pratat med, på att skidlängder handlar om vad man är trygg med – 5 cm i den ena eller den andra änden betyder sällan något för din skidåkning, men det kan mentalt betyda mycket, så ta gärna utgångspunkt i vad du är van att åka på, men var samtidigt öppen för förslag.

När du ska bestämma en längd så ska du naturligtvis även överväga vilken typ av skida du tänker köpa. Du kan med fördel välja en lite längre skida om du drömmer om en all mountain- eller backcountry-skida, där lite längre skidor ger en större bärkraft utanför pisterna.

---

Läs stor artikel här - Hur långa ska skidorna vara?

Innan du kilar iväg till en av skidbutikerna eller slår dig loss på diverse hemsidor så är det ett par begrepp som kan vara bra att kunna, oavsett vilken skidtyp du har bestämt dig för.

Dam- och herrskidor? Det finns skidor som är utvecklade speciellt till kvinnliga skidåkare. Skidorna har oftast en lite mjukare framdel av skidan och en bindning som både är mer centrerad på skidan och dessutom lite upplyft i hälen. Allt för att göra skidåkningen lättare för damskidåkaren – inte för att män är bättre skidåkare än kvinnor, utan för att män och kvinnor fysiologiskt är olika i förhållande till deras naturliga balanspunkt – kvinnor står naturligt mer på hälarna medan män har tendens att luta sig framåt. Damskidorna hjälper till att utjämna den skillnaden så att kvinnliga skidåkare inte behöver använda så mycket energi på att flytta vikten framåt.

Men finns det även herrskidor? Det korta svaret är nej. Men det finns unisex-skidor som inte bara är förbehållna manliga skidåkare. Rutinerade damskidåkare kan helt klart också åka på unisex-skidor, men varför inte ta emot den hjälp som tillverkarna erbjuder? – det finns förövrigt också hårdare damskidor där bara bindningen är lite framflyttad.

Skidans dimension: Midjebredden (kallas även sula eller sidecut) är skidans bredd på mitten, oftast den smalaste punkten. Vanligtvis är skidans dimension återgiven med tre siffror (framdel/midja/bakdel) ex 124/95/115. Stor skillnad mellan framdel/bakdel och midjan ger oftast en svängvillig skida. 

Svängradie: Tillsammans med skidans dimension kan man nästan alltid avläsa andra siffror på skidorna, nämligen skidans svängradie. Skidans svängradie anges i meter och är ett uttryck för hur stor cirkel en skida skulle kunna göra om man kantar den och svänger runt. För skidåkare ger den siffran en idé om hur snabbt/kort sväng man kan göra på skidan.

Skidans flex: Trä, aluminium, karbon, glasfiber eller till och med titan. Allihop är material som en skidas innersta kan vara uppbyggd av. Det är svårt att säga om något är bättre än något annat, för varje kärna har sina fördelar och nackdelar. Tidigare var kärnan nästan alltid uteslutande av trä eller metall där kärnan idag däremot oftast är uppbyggd som en sandwich-konstruktion där trä kombineras med flera andra material. Att beskriva varenda kombination är omfattande och kräver nog en större fysik-examen än vi hos Skidresor.com kan skrapa ihop tillsammans, så här måste du lita på säljaren eller på det du kan läsa dig till på nätet. Typiskt är styvheten indelade i mjuk, medium eller hård. Andra gånger är det omsatt till skidåkarens förmågor, t.ex. nybörjare, rutinerad eller expert.

När man pratar om skidans flex så är det faktiskt tal om två olika slags flex. De flesta känner till hårdheten i skidans längdriktning, när du trycker ned på skidans mitt och den böjer sig i fri luft. Det andra flexet är skidans vridningsstabilitet. Föreställ dig att skidan är en handduk som ska vridas med båda händerna. Det är svårt att testa i butiken, men försök eventuellt att hålla bakdelen av skidan mellan fötterna medan du försöker vrida framdelen av skidan om skidans egen axel med händerna.

Som utgångspunkt ska nybörjare och lite mer vana skidåkare välja en mjukare skida (mjuk i skidans längdriktning) eftersom den kräver mindre kraft/energi för att böja/flexa skidan i en sväng, medan den mer erfarna skidåkaren ofta har större glädje av en styvare skida eftersom den är mer stabil – både när det svängs men även vid hög fart. För både vana skidåkare och experter är det en fördel med minimal vridning eftersom det gör skidorna lättare att styra. 

Rocker och camper: Camper är den traditionella formen på skidor. När skidorna ligger platt på golvet utan belastning kommer mitten av skidorna vara upphöjda så att bara fram- och bakdelen har kontakt med golvet. När det läggs vikt på skidorna så blir skidorna utplattade och kontakten med underlaget fördelas jämnt i skidans längdriktning. 

Rocker eller reverse-camper är motsatsen till camper. Här är framdelen och/eller bakdelen av skidan upphöjd jämfört med mitten av skidan. Skida med rocker ger en mycket bättre bärkraft i mjuk snö och därför var det bara på backcountry-skidor man satte det på i början, men rocker gör det också lättare att påbörja en sväng på pisten eftersom det är mindre risk för att ”fånga” en kant. Därför ser man nu rocker på många fler skidtyper än tidigare och det är inte längre ovanligt att man hittar pistskidor med rocker på framskidan.

När du ska investera i nya skidor så är det naturligtvis alltid en fördel om du har möjlighet att testa skidorna först. Till exempel kan man på de flesta skidorter få tillbaka pengarna från de hyrda skidorna om det slutar med att man köper skidor i butiken. Ett alternativ kan vara att prova sig lite fram mellan olika modeller/märken/skidtyper när du hyr skidor – oftast kostar det bara lite extra om man i mitten av veckan byter till ett par andra skidor – på så sätt har du chansen att lära känna de olika skidtyperna och få reda på vad som passar till din nivå och ditt temperament.

Vill du köpa dina skidor innan skidsemestern och är osäker på vilka skidor som passar till dig så kan du till exempel ta till dig av andras erfarenheter och kompetenser i olika skidforum eller läsa information om de olika modellernas egenskaper – antingen på tillverkarnas egna hemsidor (läs det med ett gram salt då de sällan nämner begränsningar med deras egna skidor) eller på de nätbutikers hemsidor som har längre beskrivningar av varje modell.

Kryper det lite i kroppen för att få komma ut och titta på nya skidprylar? Om ja, så förstår vi dig, för det finns inte mycket bättre än nya skidor – jo … kanske nya pjäxor men det är en helt annan historia…

---

- Se Herrskidor - Damskidor - Barnskidor
- Vi har också et stort urval av skidpjäxor.