Familjestället med plats till farmor-längdskidåkning och utförsrace

Gålå skulle visa sig vara helt rätt val – och så betyder det alltid något att vädret är fantastiskt, när man besöker nya platser.

Vi fick allt det vi drömde om, fantastiska naturupplevelser, mys i stugan, massor av skidåkning till vår lilla tjej på 4 år och lek med pulkan för den minsta.

Vi hade valt en av de lite äldre stugorna som ligger i Gålå Grend. Här kunde vi bo i gångavstånd till samhällets matbutik, samt bo i genialt avstånd till både längdskidsspår och den alpina skidanläggningen.

 

Stugorna i Gålå Grend överraskade positivt. Här var det verkligen mysigt att vistas, med otroligt fin utsikt över dalen, i klassisk norsk stugstil i röda och gröna färger, med bänk vid köksbordet och den klassiska tallrikshyllan i köket.

Beslutet om vart vi skulle bo mest optimalt var faktiskt det svåraste för oss. Hade utförsåkningen varit det primära fokus skulle Peer Gynt-stugorna som ligger lägre och närmre de liftar, som vi tror de flesta skulle använda, nämligen Valsfjells sittliften och de två ankarliftarna på Blåbærfjell, men så hade tillgången till längdskidsspåren å andra sidan varit sämre och mathandlingen mitt i veckan skulle kräva att vi satte oss i bilen.

Vi hade inte bilarna igång på hela semestern och med det i åtanke kan vi konstatera att vi inte hade kunnat bo mer centralt.

Få meter från stugan kunde vi lätt glida in på en grön slalompist längs plopp-liften ”Trollheisen” och efter en 4-8 minuters glidtur ned genom skogen, var vi vid foten av de alpina pisterna vid Peer Gynt-området. Här ägnade vi mest tid på den östvända delen av området, där vi med områdets enda sittlift – en 4-stolslift – lyftes till toppen av Valsfjell, i 1 148 meters höjd.

 

Här kunde vi dagligen följa med i vem som var dagens liftvakt – eftersom det var namnskyltar i fönstren på de små lifthusen, både i toppen och botten. Områdes liftvakter måste berömmas. De var generellt mycket tillmöteskommande och serviceinriktade. Alltid duktiga på att ta hänsyn till den lilla på 4 år, sätta ned farten på liften vid på- och avstigning, samt deras alltid goda humör och lust till att småprata lite eller vinka inifrån huset.

Liftvakterna var också någorlunda de enda vi träffade i slalombackarna, vi hade mer eller mindre området kring Valsfjellstoppen helt för oss själv, det var helt fantastiskt.

Från Valsfjellstoppen finns 4 valmöjligheter - en pist i vardera färg. Denna del av området har således något för alla skidåkare, men är också att föredra om eftermiddagen, eftersom denna bergssida ligger i skuggan och snöns kvalitet håller längre.

Motsatta sida bjuder på två plopp-liftar - den ena helt till toppen. En lite väl lång lift att stå i och inte världens snabbaste. Pisterna på denna sida var det dock inget fel på. Härligt breda röda och blå pister att underhålla sig på. Via de gröna transportpisterna på tvärs av bergssidan, kunde man röra sig snett ner mot Gålåvatnet, varifrån vi kunde lyftas nästan hem till stugan, av ännu en plopplift. Ska man säga något negativt så skulle det vara att de gröna transportsträckorna på hemturen mot stugan inte var preparerade, på en del ställen mycket smala och närmast dalen helt utan lutning och därför valde vi de sista dagarna att åka på bilvägen, som på grund av den rikliga snömängden var fint täckt med snö och hade en bra lutning ner mot liften. Genvägen via bilvägen kräver dock att man är vaken när det gäller vanlig trafik.

Två dagar i veckan var det möjligt för kvällsskidåkning vid Blåbærfjell och Knerten-liftarna.

Gålå bjuder på många längdskidsspår för de som tycker om att åka längdskidor. Det finns en härlig slinga kring sjön Gålåvatnet där man också kommer förbi sittliften vid Valfjellstoppens dalstation. Ett perfekt val för att alla generationer kan träffas och äta lite våfflor och varm choklad i kaféet nere vid liften.

Här var det mysigt vid brasan och såväl gående, som längdskid- och slalomutövare möttes här till varma drycker och lunch till inte helt orimliga priser – att den norska kronkursen har fallit lite gör det roligare att vara svensk i Norge.

Längdskidsspåren är förbundna med till exempel Kvitfjell, Espedalen och Skeikampen, totalt 630 km längdskidsspår. Vill man på äventyr en dag så är en möjlighet att packa ryggsäcken och åka till Kvitfjell på skidor. Har man några slalomåkare med sig som vill prova något alternativt till Gålå, så skulle det vara perfekt att kombinera det och skicka dem i bil till Kvitfjell för utförsåkning där. Så har man också möjlighet att få skjuts hem från Kvitfjell, om man tycker att turen på längdskidor tur/retur är för lång.

Vi hade, som ofta är tillfället när vi besöker Norge, några fantastiska dagar på längdskidor. Vädret var i den grad med oss och det betydde helt perfekta förhållanden och chansen att föreviga den fantastiska naturen.

Hotellet har visst en swimmingpool som man kan använda om man betalar – om man inte är gäst på hotellet. Vi hade fullt upp med att åka skidor och leka i snön kring stugan, men det finns trots allt även möjlighet för ett dopp.

 • När du åker till Gålå, så undvik att åka på Mejerivejen i Hundorp. Kör med E6 ända till Harpefoss innan du svänger av mot Gålå via Gålåvägen

 • Det är möjligt att få seniorrabatt på liftkort

 • Du kan köpa klippkort till liften, kombinerar man utförsåkning och längdskidor, så kan det möjligtvis vara en fördel för många att titta på det, jämfört med veckokort

 • För familjer som har nybörjare i slalombacken

 • För de som vill åka längdskidor

 • Söker en lugn skidort 

 • Om du söker massor av pister till utförsåkning

 • Om du tycker om shopping och afterskibarer

Och vi skulle kunna tänka oss att återvända. :o)

Hita mere information om Gålå här.