Åka skidor i känguruland

I eftersökandet av snö och skidåkning i sommarvärmen har Skidresor.coms utsände rest till andra sidan av jordklotet och besökt Mount Buller i den sydliga delen av Australien.

Medan familjen Svensson har det trevligt på stranden eller svär åt regnet som trummar på sommarstugans tak, är det högsäsong för skidåkning på andra sidan jorden. Australien är en av världens torraste och varmaste kontinenter och skidåkning verkar kanske en aning motsägelsesfullt, men faktiskt är fenomenet långt från okänt på detta håll. I de sydliga delstaterna Victoria och New South Wales finns massor av mindre skidorter där utförsåkning kan utövas i det sydliga halvklotets vintermånader. Mount Buller är, trots det muntra barn-klingande namnet, ett av landets största och mest seriösa skidområden.

Skidåkning för storstadsfolket
En av de helt stora fördelarna med Mount Buller är belägenheten - bara tre timmar från Australiens näststörsta stad, Melbourne. På så sätt är skidanläggningen ett populärt utflyktsmål för stadens ca 3,5 miljoner invånare som vill komma bort från oväsen och trafikkaos i den stressiga metropolen. Med sin begränsade storlek är Mount Buller också perfekt för weekendutflykter. Men för den mer hardcore-skidåkningen och för fler möjligheter är det bättre att besöka grannlandet New Zealand, som är kända för sina stora och fina skidområden - och för övrigt också betydligt billigare.

Konstgjord snö för miljoner
Säsongen sträcker sig från juni till augusti, men på senare år har området varit utsatt för ovanligt mycket torka och snöfallet har på så sätt varit minimalt. Därför har man i Australien varit tvungen att tänka kreativt för att kunna säkra en skidsäsong av någonlunda kvalitet. Så de driftiga australiensarna har utvecklat en unik talang för att göra konstgjord snö och har investerat miljonbelopp i utrustning, som kan kompensera för avsaknaden av nederbörd. Under de riktiga förhållandena kan den imponerande, automatiserade anläggningen konvertera mer än 700.000 liter vatten till snö i timmen. Då den formen för vattenförbruk i sakens natur inte är väl sett i ett område av torka och hårda vattenrestriktioner, har man säkrat miljövänligheten genom att använda rensat spillvatten från produktionen. Med tiden har man i Mount Buller blivit experter inom området och är i dag så stensäkra att man kan få pengarna tillbaka om det inte är snö i backarna. Det ska dock sägas att den konstgjorda snön av olika orsaker är mer våt än naturlig snö och ofta gör föret mer tungt och tösnöaktigt - även om temperaturen är låg.

80 km pist

Området täcker lite mer än 3 kvadratkilometer skidterräng och bjuder på 80 km pist. Storleksmässigt svarar området till Åres storlek. Utbudet av pister är varierat och man har tagit hänsyn till både skid- och snowboardåkare, där det för sistnämna har fin terräng och rail park med half pipe. Man kan till och med åka längdskidor i ett. 9 km långt spår. Gradueringssystemet är nästan som de europeiska måtten när det gäller svårighetsgrad gröna(lätta), blåa(svårare) och svarta (mest krävande på berget). De svarta kan vara underhållande för de mer vana skidåkarna och flera av dem bjuder på (autoriserad) off-pistskidåkning mellan träden. De mer hårdnackade skidåkarna kommer dock inte få de stora adrenalinkickarna när de besöker Mount Buller, och området är inte större att man snart avklarat det. Standarden på lifterna är inte imponerande och systemet omfattar mest äldre stolliftar(utan fotstöd av okända orsaker) men kapaciteten på 40 000 personer i timmen gör att man sällan står i kö - inte ens på en solrik dag mitt i högsäsong. Då vi besökte Mount Buller var förhållandena nära det optimala. Ovanligt mycket snö under denna säsong har gett ett bra, naturligt snötäcke som supplierar den konstgjorda snön, ihärdig preparering och frostgrader gav möjligheten för att öppna hela området. Kombinerat med sol från en molnfri himmel fick vi se Mount Buller från sin absolut bästa sida.

Norge - med eukalyptus
Mount Buller påminner på många sätt om destinationer i Norge och även Sverige. Men några iögonfallande skillnader påminner oss om att man geografiskt är så långt bort från de norska fjällen som man kan komma. Backarna är belägna precis under trädgränsen och ger ett trevligt inslag när man susar ner och njuter av utsikten. De norska granarna har dock bytts ut mot eukalyptusträd och tillsammans med pistnamn som Boomerang och Wombat vittnar det om en helt annan del av världen. De närliggande blå-gröna eukalyptusprydda bergskrönen kan man njuta av när man susar runt i området och det ger en otraditionell, nästan surrealistiskt visuellt element till skidupplevelsen.

Dyrt men välfungerande

Prisnivån ger tyvärr associationer till de norska fjällen på ett obehagligt sätt. Liftkort i Mount Buller kostar över 2.500 kr för sex dagar och även den mest spartanska inkvartering löper snabbt upp i 1 000-1 300 kr per natt för ett dubbelrum. Då området är en del av en nationalpark betalar man dessutom extra för att få tillgång till berget liksom man som bilist måste parkera ca 1,5 km från själva byn och igen punga ut med ca 180 kr. per person extra för at bli transporterad till och från sitt hotell. Det är dessutom obligatoriskt att hyra snökedjor om man inte kör i en jeep. Allt i allt blir det många irriterande extrautgifter som snabbt kan göra ett par dagar på Mount Buller till en dyr förnöjelse. Men när detta är sagt är området ovanligt välfungerande. Glöm allt om fransk arrogans och slöseri. Över allt möts man av jordnära australiensisk vänlighet som bestämt är med till att gör upplevelsen ännu mer positiv. Man märker en tydlig stolthet, patriotism och smittande entusiasm överallt och de infödda är beredda på att ge gästerna på Mount Buller en bra upplevelse. Det gäller över allt - i skiduthyrningen, liftar och i restauranger och barer.

Blygsam men varierad by
Byn - med den slående titeln Mount Buller Alpine Village - ligger över snögränsen och bjuder på ett blygsamt men ändå varierat urval av övernattningsmöjligheter. Hotell i själva byn är dock ganska dyra. Man kan dock välja att bo i Mansfield nedanför berget, ca. 40 minuter från backarna. Här finns en rad mer överkomliga lösningar. Mansfield har dessutom en stormarknad och ca 30 barer och restauranger - naturligtvis inte i samma klass som standarden och urvalet i länder som Italien, Frankrike och Österrike. Vi övernattade på lägenhetshotellet Breathtaker i en ovanligt liten studio-lägenhet av bra standard med mini-kök och trevlig braskammin. En mycket vänlig personal och goda faciliteter till omklädning, förvaring av bagage vid ankomst och avresa. En riktig god upplevelse, som inkluderade läcker frukost i hotellets utsiktsrestaurang. Men till ett pris av ca 1 800 kr för en övernattning är pris/kvalitetförhållandet dock inte helt i balans.

Varför Mount Buller?

Att ersätta familjens årliga skidsemester i Hemsedal med Mount Buller ger nog relativt begränsad mening för de flesta svenskar. Skidåkning i Australien är långt från en attraktion i sig själv - det är både dyrt, relativt smått och mycket långt bort. Men därmed inte sagt att man som svensk bör avskriva en skidupplevelse på den australiensiska kontinenten. Men med mindre man tävlar med vännerna om flest nålar i sin personliga skidglob bör man nog välja att kombinera australiensisk skidåkning med en utflykt till några av de många övrriga upplevelser som Australien har att bjuda på. Flera av landets storslagna naturattraktioner såsom Great Barrier Reef, Kakadu National Park och Whitsunday Islands, ligger i tropiska områden som klimatmässigt är mest behagliga att besöka i den svenska sommarperioden juni-augusti. Väljer man till exempel en tre veckor lång semester i Australien är det upplagt att ta en tur förbi Melbourne och härifrån krydda resan med ett par dagars "sommarskidåkning" på Mount Buller. Och om man jämför vad de europeiska destinationerna kan erbjuda när det gäller glaciärskidåkning i juli får man ändå säga att Mount Buller trots allt är ett bättre alternativ.

Ytterligare info: www.mtbuller.com.au